Vükiped:Yeged adelo pevälöl/12/09

Hiel John Ronald Reuel Tolkien (1892 yanul 3 – 1973 setul 2) äbinom pükavan, lautan ä profäsoran Linglänik, sevädik as lautan lebukas: The Hobbit e The Lord of the Rings (= Söl Linas). Äbinom profäsoran Vöna⸗Linglänapüka in niver di Oxford de 1925 jü 1945 e poso profäsoran Püka e Literata Linglänikas de 1945 jü 1959. Äbinom romakatulan fiedik. Äbinom flen gudik hiela C. S. Lewis; bofikans ädutoms lü bespikagrup literatik no calöfik: el Inklings. Päcälom Büdan Roda Lamporäna Britänik (C.E.B.) fa jireg: Elizabeth II tü 1972 mäzul 28.
Näi lebuks: Hobbit e Söl Linas, son ela Tolkien: Christopher Tolkien äpübom vobotis votik stabü penets fata okik. Vobots ats (kels keninükons eli Silmarillion famik) e votiks fomons kobo yumed gretik konotas, jenotemas e pükas pedatikölas, ed i yegedas literatik dö vol pefomälöl labü nem: Arda, e patiko Zänoda⸗Tal (in Linglänapük: Middle-earth (pedefomöl de fom pelinglänüköl vöda Vöna⸗Norgänapükik: Miðgarðr : län fa mens pabelodöl ma miteodem germik), kel kanoy dientifükön as „paset votik“ vola obsik. El Tolkien ägebom vödi: legendarium (= konädem) tefü lautots valik at.
El Tolkien binom veütik noe as lautan, abi as pükajafan: pato el Quenya ed el Sindarin, kels pledons rouli in Zänoda⸗Tal, dütons lü püks lekanik bäldikün e pesevikün.
To lautans votik ipübons literatotis magälik bü el Tolkien, benosek legretik e flun lunüpik vobotas omik äkodons cedi pöpedik, das äbinom fatan literata magälik nulädik – u kuratikumo: fatan „magälaliterata löpik“ Hiel L. Sprague de Camp e votikans cedons omi „fatani magälaliterata nulädik“ kobü hiel Robert E. Howard (jafam ela Conan: Barbaran). Alo el Tolkien nendoto eflunom levemo lautotis posik e magälaliterati in valem. (Yeged lölik...)