Vükiped:Yeged adelo pevälöl/04/16

El E-Prime (üd English Prime, üd É) binon fom Linglänapüka kel gebon konyugis nonik värba binön (lingl: be, is, am, are, was, were, been, being). Plao, spikans e penans ela E-Prime mutons gebön värbis votik, a.s. vedön ("become"), bleibön ("remain"), e leigön ("equal"), u mutons votükön fraseodi ad jonön sinifi ona. As sam, penan ba cenonöv fraseodi "Mistakes were made" (pöks pädunons) ad "Joe made mistakes" (hiel Joe ädunom pökis, üd el Joe äpökom). Votükam at sävealon dunani (el Joe), kel büiko päklänedom. Gebans ela E-Prime mutons suvo betikön vio notodön fraseodis.

Hiel D. David Bourland, Jr. balidna ämobom eli E-Prime ün 1965. El Bourland istudom Sinifavi Valemik (Lingl. "General Semantics") dü paset. Tikamagot cifik Sinifava Valemik binon das mens kanons baliko sevön dinis kelis küpedons e plakons ven logons, lilons, doatons, gutons, tikons, e ret; küpedots e plaks kanons flunön küpedotis ä plakis fütürik. Bi alan labon plakis difik ka votikans, pläns plakas i binons difiks.

Studans Sinifava Valemik e gebans ela E-Prime kredons das, samo, fraseod "This cat is soft" (Kat at binon molik) fakipon nüni mödik, e jonon das "yeg" plödik kata binon "ot ka" plak ninik "binöla molik". Plao, gebans ela E-Prime sagonsöv "This cat feels soft TO ME" (Kat at lüjinon moliki OBE) ad memidön okes dinis fovik:

  1. Plak oksik "binöla molik" labon "yegi" plödik panemöl kat, logis, namis, breini, e nevasiti küpedana.
  2. Votikan seimik kanon plakön lülogedi difik kata.
  3. It kanoy plakön dini difik ün tim difik u in stad difik. (Yeged lölik)