Vükiped:Yeged adelo pevälöl/01/06

Fösil ela Pterodactylus se Mused Lamerikänik Natajenava.
Fösil ela Pterodactylus se Mused Lamerikänik Natajenava.

Elaf Pterodactylus äbinon pterosaur labü flitämatenot zimmetas za 50-75, kel älifon lä lakajols finü Yurat. Fösils onik petüvons in Yurop ed in Frikop. Äbinon mitifidaf e bo äfidon fitis e nimis smalik votik. Äs pterosaurs valik, flitäms ela Pterodactylus ästäänikons de doat lätik ona jü ribs onik. Pästüton nino fa faibs binü collagen e plödo fa binods koinafomik binü keratin.

Nem onik binon koboyüm vödas Vöna-Grikänanpükik: ptero (siämü: „flitäm“) e dactyl (siämü: „doat“), kel bepenon modi, ön kel flitäm pastüton fa doat lunik bal.

El Pterodactylus in züamöp natik oka.
El Pterodactylus in züamöp natik oka.

El genus at pänemon rigiko Ptero-dactyle fa hiel Georges Cuvier ün 1809. Ün 1812, hiel Soemmering änemon fösili bida ot eli Ornithocephalus antiquus. Äbinölo balid, nem ela Cuiver äbuon; sekü atos, patedafösil äsevädikon as Ptero-dactyle antiquus, kelos pälatinon ad nem nutimik ün 1815. (Yeged lölik...)