Siegfried Lederer
Moted: 30 yunul 1861
Praha
Deadam: 8 setul 1911
Praha
Deadamakod: myocardial infarction[*]
Cal(s): hi-Sperantapükan[*]

Hiel Siegfried Lederer (Deutänapüko: [ˈziːkfriːt ˈleːdərər]; pämotöl ün 1861 yunul 31id, ädeadöl ün 1911 novul 8id) äbinom Volapükan Lösteränik. Ün yel 1887 ädagetom diplomi tidana Volapüka, ed ün prilul yela sököl ya äpübom in Wien (poso in Berlin) gasedi nulik, „Rund um die Welt / Zi vol lölik“ (= „Zü vol lölik”), kel pelecedon as gased Volapükik gudikün (l. Jenotem Valemapüka ‚Volapük‛ hiela Johann Schmidt, pad: 30). Ätradutom märis anik hiela H. C. Andersen e blodefa Grimm, äsi eli „Leid“ („Lied“ jiela Carmen Sylvia, lautot kelik pepübon in nüm telik (6 e 7) yeloda telid gaseda omik; i pedakipon as tradutods Rusänapükik hiela W. Rosenberger e Litaliyänik hiela A. Ferretti). Älautom i lebukis rigik mödik, vü kels „Lofüdänatävi“: buk vemo nitedik. Id älekibon in el „Zi vol lölik” oka rubrigi tiädü „Volapük als Dolmetscher“ (= Volapük as nätäpretian), vödemis anik kela ädabükom as buks soalik. Äblebom fiedik Volapüke i pos gloratim onik: äbinom balan limanas Volapükakadäma telid fa Schleyer ün 1900 päfünöla. Pas ven nebenikam Volapüka äjinon fifümik, äsludom ad slopikön Sperantamufi, ed ävedom bal kefünanas Sperantakluba „Verda Stelo“ (= Stel grünik) in Praha yelü 1908. Pos atos ätidom Speranti in Praha ed ävobom as redakan pro gaseds Sperantik („Universo“ = Leval, ed i fomam Sperantik nulik ela „Zi vol lölik“: „Ĉirkaŭ la Mondo“). Älautom tradutodis ini Sperant, vü kels nogna märis ela Andersen („Bildolibro sen Bildoj“: Magabuk nen mags), ed eli „Leid“ jiela Carmen Sylva. Ädeadom ün 1911 novul 8id in Praha.

Lautots redakön

  • 1886. Die Weltsprache Volapük. Wien: Löwit.
  • 1887. Magabuk nen mags, fa Andersen. Lovepolam fa Lederer Siegfried. Volapükabuks, nüm: 1. Leipzig: Mayer.
  • 1888. Märs popa deutik, fa Blods Grimm. Sevälam e lovepolam fa Siegfried Lederer, Wien. Volapükabuks, nüm: 2. Leipzig: Püb de Mayer Eduard Henrich, Rossplatz 16.
  • 1889. Kledazäl balsejölid jiplina. Mär yapänik. Der Prinzessin achtzehnter Geburtstag. Ein Märchen aus Japan. Wien.
  • 1889. Lofüdänatäv fa klonaleson Rudolf de Löstän-Nugän. Lovepolam dälü lautel subimik fa Siegfried Lederer. Dil 1-2. Leipzig: Mayer.
  • 1899. Das Problem einer künstlichen Weltverkehrssprache. Referat [...] 3. Januar 1899 [...] Prag: Selbstverl.

Literat redakön

  • Haupenthal, Reinhard. 1982. Volapük-Bibliographie. Hildesheim, Zürich, New York: Georg Olms Verlag. (Päpüböl kobü dabükot nulik ela Volapük die Weltsprache ela Schleyer.)
  • Kniele, Rupert. 1889. Das erste Jahrzehnt der Weltsprache Volapük. Verlag von A. Schoy, Buchhandlung, Ueberlingen a. B. (Dönu päpübon ün 1984 fa Reinhard Haupenthal, Saarbrücken: Editions Iltis.) (Vödem rigädik, ma dabükot balid).
  • Spielmann, Sigmund. 1887. Volapük-Almanach für 1888, verfasst von Sigmund Spielmann. I. Jahrgang. Lekaled volapüka plo yel balmil jöltum jölsejöl, pelautöl fa Spielmann Sigmund. Yelüp balid. Leipzig: Mayer. (Vödem rigädik.)