Muhammad ibn Mūsā al-Khwārizmī

Muhammad ibn Mūsā al-Khwārizmī
Moted: أبو عبد الله محمد بن موسى الخوارزمي
tumyel 8id, 779, 780
Khwarezm[*]
Deadam: Lua error in Module:Wikidata at line 779: attempt to index field 'datavalue' (a nil value).
Bagdad
Lifatopam: Bagdad
Cal(s): himatematan[*], histelavan[*], hitaledavan[*], hifilosopan[*], hitradutan[*], strologan[*], hijenavan[*]
Tatät(s): Abbasid Caliphate[*]

Hiel Muhammad ibn Mūsā al-Khwārizmī äbinom matematan, stelavan, strologan ä taledavan slamik Pärsänik.[1][2][3] Pämotom zao ün 780 in zif: Khwārizm[4][5] (atimo Khiva, in Lusbekän) ed ädeadom zao ün 850. Ävobom dü lifüp ti lölik oka as nolavan in Dom Sapa in Bagdad.

Lebuk omik: Al-Kitāb al-mukhtaṣar fī hīsāb al-ğabr wa’l-muqābala („Buk pebrefüköl dö kalkulam medü lölöfükam e leigavetükam“) äbinon buk balid dö tuveds sitöfik leigotas lienöfik e kvadöfikas. Sekü atos, palecedom fatan lalgebrada[6] kobü hiel Diophantus. Tradutods lebuka votik oma: Kalkulav, dö numatasit Lindänik, änüdugons ini Vesüdän degnumatasiti ad penön numis. Ärevidom ed ägudükumom lebuki: Taledav hiela Ptolemaios. Älautom i vobotis anik dö stelav e strolog.

Keblünots omik noe äflunons levemo matemati, abi äjäfons vödiks nulik pro püks vola. Vöd: lalgebrad dekömon de el al-jabr: bal numatamas tel, kelis ägebom in lebuk oka ad tuvedön leigotis kvadöfik. Vöd: lalgorit dekömon de el Algoritmi: fom latinik nema omik.[7] De nem omik dekömons i vöd Spanyänapükik: guarismo e vöd Portugänapükik: algarismo, bofiks sinifü „numat“.

Literat redakön

  1. Toomer, Gerald. 1970–1990. Al-Khwārizmī, Abu Jaʿfar Muḥammad ibn Mūsā. In: Dictionary of Scientific Biography 7. Red. Charles Coulston Gillispie. New York: Charles Scribner's Sons. Pads: 358–365. ISBN 0-684-16962-2.
  2. Hogendijk, Jan P. 1998. al-Khwārizmī (in Nedänapük). Pythagoras, toum: 38, nüm: 2, pads: 4-5. ISSN 0033-4766.
  3. Oaks, Jeffrey. Was al-Khwarizmi an applied algebraist? University of Indianapolis.
  4. Berggren, J. Lennart. 1986. Episodes in the Mathematics of Medieval Islam. New York: Springer Verlag. ISBN 0-387-96318-9.
  5. Struik, Dirk Jan. 1987 (dab. 4id). A Concise History of Mathematics. Dover Publications. ISBN 0-486-60255-9.
  6. Gandz, Solomon. 1938. The Sources of Al-Khowarizmi's Algebra. Osiris, toum: 1, pads: 263-277. ISSN 0369-7827
  7. Daffa', Ali Abudllah al-. 1977. The Muslim contribution to mathematics. London: Croom Helm. ISBN 0-85664-464-1.