Igor Stravinskiy
Moted: 18 yunul 1882, 17 yunul 1882
Lomonosov[*], Sankt-Peterburg
Deadam: 6 prilul 1971
New York
Deadamakod: heart failure[*]
Lifatopam: Paris, Paris, Biarritz, Nice, New York, New York, Voreppe, West Hollywood[*], Sankt-Peterburg, Morges District[*], Jveizän, Roma
Cal(s): hinoatädan[*], dilekan[*], hipianodan[*], himusigan[*]
Tatät(s): Fransän, Lämporän Rusänik[*], Lamerikän, Rusän
Matan(s): Yekaterina Nosenko[*], Vera de Bosset[*]
Cil(s): Soulima Stravinsky[*], Théodore Strawinsky[*]
Pal(s): Fyodor Stravinsky[*]
Gem(s): Yury Stravinsky[*]
Dispenäd:

Hiel Igor Fyodorovic Stravinskiy (Rusänapüko: Игорь Фёдорович Стравинский; 1882 yunul 17 - 1971 prilul 6) äbinom noatädan Rusänik, kel palecedom fa mödikans in Vesüdän äsi in lomän okik as noatädan flunilabikün musiga tumyela 20id.[1] Ãbinom Rusãnan kosmopolik patedik, kel pänemom fa gased Lamerikänik: Time balan pösodas flunilabikün 100 tumyela 20id.[2] Plä seväd, keli ägetom sekü noatädots okik, äfamikom id as pianodan ed as musigidilekan, suvo pö els premières vobotas okik.

Noatädanakarier ela Stravinskiy äbinon küpädik sekü distöf stülik oka. Ädagetom sevädi bevünetik medü baolets kil fa teatidilekan: Sergey Dyagilev pibegöls e fa els Ballets Russes (Baolets Rusänik) hiela Dyagilev päplösenöls: L'oiseau de feu (Filaböd, 1910), Petrujka (1911/1947) e Le sacre du printemps (Saludükam Florüpa, 1913). „Saludükam“, kela première äkodon volutili, ävotükon modi, ön kel noatädans posik äbetikons ritmutabinodi; jünu vision omik relajenotas paganik in Rusän vönädik päjenükölas laijänälon lüloganefis.

Pos period Rusänik balid oka, äflekom oki lü nula-klatädim ün degyel: 1920. Vobots perioda at gebons fomis musigik vönaoloveik (el concerto grosso, el fugue, sümfon) e suvo klänedons fäkädi nämöfik dis jinalogot sevärik; suvo äjonons stimi mastanes büik, äs hiel J. S. Bach, hiel Verdi e hiel Caykovskiy.

Ün degyel: 1950 älasumom fomis sökodimik, ägebölo tiketis nulik dü yels lätik teldeg lifüpa okik ad noatädön vobotis brefikum ä labü binod ritmutik, baitonik ä yumedik komplitikum, kas älabons vobotis primik oma. To komplitöf onsik, vobots at labons patis kobädik ko vobotem lölik ela Stravinskiy: nämet ritmutik, bumam tiketas melodik lunik me ziöbs anik binü noats te tels u kils, e fom e stumam kleiliks.

Äpübom i mödoti bukas dü karier okik, ti ai yufü kevobans, anikna nen mäniot. In buk dö lifajenäd okik, pälautöl yufü hiel Alexis Roland-Manuel, el Stravinskiy äpenom cedi famik oma, bai kel „musig, sekü natäl okik it, binon binälo nefägik ad notidön dini alseimik“.[3] Yufü el Roland-Manuel e hiel Pierre Souvtchinsky, äpenom Tidodis stimü hiel Charles Eliot Norton pro Niver di Harvard (1939-1940), kels päreidons in Fransänapük e poso päkonletons e päpübons ün 1942 tiädü Poétique musicale (Poed musigik).[4] Telspikots anik vü el Stravinskiy e hiel Robert Craft päpübons tiädü Conversations with Igor Stravinsky (Telspikots ko hiel Igor Stravinskiy)[5] Bofikans äkevoboms pö toums votik lul dü degyel äsököl.

Noets redakön

  1. Page 2006; Robinson 2004; Anonymous 1940; Théodore e Denise Strawinsky 2004, pad: 166; Cohen 2004, pad: 30.
  2. Glass 1998[1].
  3. Stravinsky 1936, pads: 91-92.
  4. Nems kevobanas no pämäniotölas pelisedons fa el Walsh (2001).
  5. Stravinsky e Craft 1959.

Literat redakön

  • Adorno, Theodor. 1949. Philosophie der neuen Musik. Tübingen: J. C. B. Mohr.
  • Anonymous. 1940. "Musical Count". Gased: Time (mudel, mäzul 11).
  • Blitzstein, Marc. 1935. The Phenomenon of Stravinsky. Musical Quarterly toum: 21, nüm: 3 (yulul), pads: 330–347. Pädönüpüböl ün 1991, Musical Quarterly toum: 75, nüm: 4 (nifüp), pads: 51-69.
  • Browne, Andrew J. 1930. Aspects of Stravinsky's Work. Music & Letters, toum: 11, nüm: 4 (tobul), pads: 360-366. [2]. Pekonsulton tü 2007 novul 19 (bonedam zesüdon).
  • Cocteau, Jean. 1918. Le Coq et l'arlequin: notes de la musique. Paris: Éditions de la Sirène. Pädönupüböl ün 1979, labü fonun hiela Georges Auric. Paris: Stock. ISBN 2-234-01081-0.
  • Cohen, Allen. 2004. Howard Hanson in Theory and Practice. Westport, Conn.: Praeger Publishers. ISBN 0-313-32135-3
  • Copland, Aaron. 1952. Music and Imagination. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.
  • Craft, Robert. 1993. Stravinsky: Glimpses of a Life. St Martins Press.
  • Craft, Robert. 1997. Stravinsky: Chronicle of a Friendship. Vanderbilt University Press.
  • Dubal, David. 2001. The Essential Canon of Classical Music. New York: North Point Press.
  • Eksteins, Modris. 1989. Rites of Spring: The Great War and the Modern Era. Boston: Houghton Mifflin Company. ISBN 0-395-49856-2. Pädönupüböl ün 1990, New York: Anchor Books ISBN 0-385-41202-9; pädönupüböl ün 2000, Boston: Mariner Books ISBN 0-395-93758-2)
  • Glass, Philip. 1998. Igor Stravinsky. Gased: Time (mudel, yunul 8).
  • Greene, David Mason. 1985. Biographical Encyclopaedia of Composers. New York: Doubleday.
  • Holland, Bernard. 2001. Stravinsky, a Rare Bird Amid the Palms: A Composer in California, at Ease if Not at Home. Gased: The New York Times (mäzul 11).
  • Lambert, Constant. 1936. Music Ho! A Study of Music in Decline. New York: Charles Scribner's Sons.
  • Lawson, Rex. 1986. Stravinsky and the Pianola, in: Confronting Stravinsky, red. fa el Pasler. Los Angeles: University of California Press. ISBN 0-520-05403-2.
  • Page, Tim. 2006. Classical Music: Great Composers, a Less-Than-Great Poser and an Operatic Impresario. Gased: Washington Post (Sudel, yulul 30): BW13.
  • Robinson, Lisa. 2004. Opera Double Bill Offers Insight Into Stravinsky's Evolution. Juilliard Journal Online toum: 19, nüm: 7 (prilul).
  • Siegmeister, Elie (red.). 1943. The Music Lover's Handbook. New York: William Morrow and Company.
  • Slonimsky, Nicolas. 1953. Lexicon of Musical Invective: Critical Assaults on Composers Since Beethoven's Time. New York: Coleman-Ross. Dabükot telid: New York: Coleman-Ross, 1965, pädönupüböl ün 1969, Washington Paperbacks WP-52, Seattle: University of Washington Press, pädönupüböl nogna ün 1974, Seattle: University of Washington Press, 1974 ISBN 0-295-78579-9, e New York: Norton, 2000 ISBN 0-393-32009-X (pbk).
  • Straus, Joseph N. 2001. Stravinsky's Late Music. Cambridge Studies in Music Theory and Analysis, toum: 16. Cambridge, New York, Port Melbourne, Madrid, e Cape Town: Cambridge University Press. ISBN 0-521-80220-2, ISBN 0-521-60288-2.
  • Stravinsky, Igor. 1936. Chronicle of My Life. London: Gollancz. Pädönupüböl as: An Autobiography (1903-1934). London: Marion Boyars, 1990. ISBN 0-7145-1082-3. Pädönupüböl ün 1998, New York: W. W. Norton & Co. ISBN 0-393-31856-7.
  • Stravinsky, Igor, e Robert Craft. 1959. Conversations with Igor Stravinsky. Garden City, NY: Doubleday. Pädönupüböl ün 1980, Berkeley: University of California Press. ISBN 0-520-04040-6
  • Stravinsky, Igor, e Robert Craft. 1962. Expositions and Developments. London: Faber & Faber.
  • Stravinsky, Igor, e Robert Craft. 1960. Memories and Commentaries. Garden City, N.Y.: Doubleday. Pädönupüböl ün 1981, Berkeley and Los Angeles: University of California Press. ISBN 0-520-04402-9. Pädönupüböl ün 2002, London: Faber and Faber. ISBN 0-571-21242-5
  • Strawinsky, Théodore, e Denise Strawinsky. 2004. Catherine and Igor Stravinsky: A Family Chronicle 1906–1940. New York: Schirmer Trade Books; London: Schirmer Books. ISBN 0-8256-7290-2
  • Taruskin, Richard. 1996. Stravinsky and the Russian Traditions: A Biography of the Works Through Mavra. Toums tel. Berkeley: University of California Press. ISBN 0-520-07099-2
  • Volta, Ornella. 1989. Satie Seen through His Letters. London: Boyars. ISBN 0-7145-2980-X.
  • Walsh, Stephen. 2000. Stravinsky. A Creative Spring: Russia and France 1882-1934. London: Jonathan Cape.
  • Walsh, Stephen. 2001. Stravinsky, Igor. New Grove Dictionary of Music and Musicians, Dab. 2id. London: MacMillian.
  • Wenborn, Neil. 1985. Stravinsky. London: Omnibus Press. ISBN 0-7119-7651-1.
  • Zappa, Frank e Peter Occhiogrosso. 1989. The Real Frank Zappa Book. New York: Poseidon Press. ISBN 0-671-63870-X (telna pädönüpüböl ün 1990, New York: Fireside Books, ISBN 0-671-70572-5 e New York: Picador Books ISBN 0-330-31625-7)