Henrik Ibsen
Moted: Henrik Johan Ibsen
20 mäzul 1828
Skien[*]
Deadam: 23 mayul 1906
Christiania[*]
Deadamakod: breinaflap[*]
Lifatopam: København, München, Skien[*], Bergen, Grimstad[*], Christiania[*], Christiania[*], Roma, Bayän, Dresden, München, Roma, München, Roma, München, Wien, Budapest, Christiania[*]
Cal(s): dramatavan[*], hipoedan[*], librettist[*], hirejidan[*], hilautan[*]
Tatät(s): Norgän
Matan(s): Suzannah Ibsen[*]
Cil(s): Sigurd Ibsen[*], Hans Jacob Henriksen[*]
Pal(s): Knud Ibsen[*], Marichen Altenburg[*]
Gem(s): Hedvig Ibsen[*], Ole Paus Ibsen[*]
Resodatoped calöfik: https://www.nb.no/forskning/ibsen/
Dispenäd:

Hiel Henrik Johan Ibsen (1828 mäzul 20 - 1906 mayul 23) äbinom dramatavan Norgänik veütikün, balan lautanas, kels äveütükons dramati jenöfimik nulädik. Panemom suvo „fatan dramata nulädik“.[1] Ibsen palelogom balan dramatavanas veütikün volaliterata, e pazälom as netasümbol fa Norgänans.[2]

Dramats omik pälecedons as tasüdöfiks fa mödikans tima omik, ven süds timäda jirega: Victoria tefü famül e ledut pädemons valemo in Yurop; tataks ta ons pälelogons ettimo badiks ä nesüdöfiks. Vobots ela Ibsen suvo ävestigons lejenöfi po jins; natäl sävilupöl onsik änetakedükon timakompenanis mödik oma.

El Ibsen ledino äfünom dramati nulädik me nüdug „loga krütik“ e vestigama lelivik dö lifastips e säkäds südöfa. Dramats timäda at äsötons binön „dramats südöfik“, in kels heroedans nobik äkomipons ta näms dagik e kludods ai äbinons südöfo pötiks, o.b. gud blinon läbi, e nesüdöf doli. El Ibsen ätatakom prinsipi at e tiketis votik tima omik, ed ädistukom drimamagotis publügas okik.

Literat redakön

  1. Ibsen Celebration to Spotlight 'Father of Modern Drama'. Bowdoin College, 2007 yanul 23. Pekonsulton ün 2007 mäzul 27.
  2. Ibsen.net (fomam Linglänapükik). Netabukemöp di Oslo, pastütöl fa reiganef Norgänik. Pekonsulton ün 2007 mäzul 23.